Vi snackar Platt

I norra Tyskland, på det platta landet, bor ett folk som vi lätt känner igen. De är lite mer lika oss än de flesta andra tyskar. Hade de bara varit lite mer lyckosamma under 1400-talet, så hade vi skandinaver idag kunnat lära oss tyska på ett par veckor.

Vi hade dessutom sluppit sitta och fundera på vad som styr dativ och ackusativ, samt följderna av detta. I denna del av Tyskland talar man numera tyska på exakt det sätt som tyska skall talas i TV och Radio. Det konstiga med detta är ju att högtyskan, från södra halvan av landet, vann språkstriden mot lågtyskan, eller Platt som språket kallas idag. Jo högtyskan vann...

Men ifall Martin Luther hade fötts lite längre norrut, hade han kanske valt att översätta bibeln ”op Platt” istället för ”auf Hoch”. Han föddes tyvärr ett par mil för långt söderut, översatte bibeln på ett sydligare språk. På grund av denna slump var samtliga invånare i norra Tyskland tvungna att lära sig ett nytt språk.
Det är på grund av denna lapsus som nordtyskarna av idag talar en renare tyska än de som egentligen talar detta språk. Dessa nordtyskar har fått lära sig språket från grunden. Deras föräldrar talade ett annat språk. I skolan fick de förr via smärtsamma pekpinnar lära sig hur man pratar riktig tyska.
Därför är jag, och många med mig, anhängare till tanken att plattyska inte är en tysk dialekt, utan ett väst-, eller nordgermanskt språk, som talades/talas i norra Tyskland.
De andra tyska dialekterna, är även de särpräglade, och har även de, stora avvikelser mot vanlig högtyska. Men eftersom lärarna och eleverna i t.ex. Sachsen, Hessen, Baden och Bayern själva talade dialekt samtidigt som de skrev högtyska, måste ju dessa avvikelser ses som helt vanliga dialekter.
Dessa sydliga tyskar kunde ju lugnt fortsätta tala sina dialekter, just för att de vann kampen om landets språk.
I samma stund bibeln blev översatt, var Plattyskans öde beseglat. Eftersom avvikelserna i grammatik och ordförråd var alltför stora blev de nordliga tyskarna tvungna att bli tvåspråkiga. Denna tvåspråkighet stod sig sedan i ett antal generationer, men idag är den marginaliserad.
Nu är det enligt undersökningar invånare i nordtyska Hannover och Göttingen som talar den renaste tyskan. Endast i det nordvästligaste hörnet av Tyskland, samt på de nordligaste öarna finns det ungdomar kvar som kan tala med sina mor- och farföräldrar ”op Platt”.

Låt oss då åter drömma att ödet velat annorlunda. Säg att Martin Luther hade varit född 40 km längre norrut. Då hade han antagligen översatt bibeln till Platt istället för Hoch. Vad hade egentligen hänt då, och hur hade detta påverkat oss?
Vi hade antagligen kunnat göra oss förstådda på svenska i Tyskland - dag ett. Vi hade lärt oss att vissa ord skiljer och att ordföljden är olika - dag två. Många ord på Platt stavas annorlunda men uttalas som på svenska.

Stavas olika men uttalas lika              Stavas och uttalas lika

Swien           svin                                   Ting               ting

Schietig        skitig                                 Dag               dag

dit un dat      ditt o datt                           Hasp              hasp

betüüd          betyd(a)                             Slott              slott

Vader           Fader                                 Prat               prat

Schietbüx     skitbyx(a) (fegis)              Snack           snack

gröön            grön                                  klok               klok

fuul               ful (lat eller ful)                stadig           stadig

smaal            smal                                  Moder         moder

Klok är klok, och Schiet är skit, men en Klokschieter är faktiskt en Besserwisser. Tyskarna är tyvärr omedvetna om att Besserwisser egentligen heter Messerschmitt! Men ändå kan vi ju förstå att en klokskitare är en sån som jag.
Sedan finns ju det vackra ordet Schiethuus också. Det uttalas och betyder precis det du tror.

Att plattyskans ljud för St-, Sl- och Sn- är likadana som på svenska kan vara bra att veta. Det heter alltså Stralsund, Rostock och Holsten. Vi behöver alltså inte uttala det Schtralsund, såsom vi fått göra om det låg längre söderut.
Att snacka Platt heter helt enkelt ”Platt snacken”, även om det på senare tid, på många håll, blivit Platt Schnacken, även då man schnackar Platt.
Här kommer så ett sista exempel på plattyska, där den nya plattyska korsflaggan beskrivs. Notera att högtyskan är mer lik svenskan på ordet Himmel. Just här används istället det till ordet Heven som sedan lånats ut till anglosaxiskan och därmed engelskan.

Gröön as Wischen un Feller, geel as Raps un Blamen,

blau as de See un de wiete Heven.

Grön som ängarna och fälten, gul som raps och blommor,

blå som sjön och den vida himlen.

 

Hölp us un gå Flagg wiesen för Plattdüütsch!

Hjälp oss att gå och visa flagg för plattyskan!

källa: www.noordlandflagg.de

Heven! Jag skrev rätt. Anglosaxerna från dagens Slesvig tog med sin plattyska till England. Därför har engelskan fått heaven från plattyskans Heven. I södra Tyskland liksom i Skandinavien har vi kvar vår Gotiska ”Himmel”. Hur språkforskarna har lyckats bena ut östgermanska från, nordgermanska samt västgermanska är för mig ett mysterium.
Uppdelningar som dessa fungerar om man är tvungen att hitta olikheter. Jag föredrar att söka likheter. Då kan man läsa gamla gotiska, isländska och anglosaxiska ordlistor, och känna sig ungefär lika hemma (eller borta) överallt.